Den styrande majoriteten i Landstinget skriver i dagens Corren under rubriken "Frustration kring psykiatrin". Texten, där man berömmer sig själv för ett antal insatta åtgärder, finns för övrigt att läsa på Christian Gustavssons blogg sedan några dagar.
Debattartikeln är ett svar på en frustrerad medborgares artikel vilken uttryckte stor besvikelse för att den borgerliga majoriteten beslutat att inte fortsätta planeringen av ett nytt hus för psykiatrin i Linköping.
För att flytta fokus från ett impopulärt beslut, riktar man i stället strålkastarljuset mot en rad insatser som man påstår sig göra för att förbättra för de psykiskt sjuka i länet. Man gör ett stort nummer av en kommande upphandling av den öppna psykiatriska vården. I det sammanhanget glömmer man bort att berätta om den riskanalys som som tagits fram och som identifierat 61 risker.
När planerna på upphandling presenterades första gången för Hälso- och sjukvårdsnämnden handlade det om att upphandla psykatri riktat mot lätt till medelsvår psykisk ohälsa, behovsområden som vi vet inte tillgodoses i tillräcklig omfattning idag. Det som skulle upphandlas skulle dessutom vara av samma typ som redan finns i Linköping i dag. Dvs den verksamhet som bedrivs av REDA-kliniken och som håller mycket god kvalitet och som är populär och uppskattat av brukarna.
När ärendet återkom till nämnden hade majoritetn plötsligt bestämt sig för att utöka uppdraget till att även omfatta de tunga diagnoserna så som schizofreni eller annan allvarlig psykos.
Det är bland annat detta som riskanalysen pekar på. "Att specialistpsykiatrisk vård med flera utförare, och utförare som enbart bedriver öppenvård minskar förutsättningarna för sammanhållna vårdprocesser. Detta är särskilt ogynnsamt för patienter med nedsatt sjukdomsinsikt och förmåga att ansluta till föreslagna vårdinsatser." Det här medför alltså risk för sämre vårdkvalitet och säkerhet för redan utsatta grupper. Dessutom pekar riskanalysen på risk för minskad rättsäkerhet vid tvångsvård, risk för minskad kostnadseffektivitet och en rad risker för att kompetens och forskningsunderlag försvinner från US.
Undertecknarna av debattartikeln fortsätter sedan att oblygt peka på beslut som ska innebära förbättringar inom psykiatrin. Här undviker man att tala om att för vissa verksamheter blir resulatet i bästa fall plus minus noll, eftersom man lagt ut generella besparingar utan att göra några behovsprioriteringar. Dvs man tar med ena handen och ger med den andra.
Från oppositionens sida har vi krävt en förnyad och fördjupad behovsanalys kring psykisk ohälsa och vi vill också återuppta arbetet med att systematiskt kunna prioritera mellan olika behovsgrupper i vården. Vi vill se ett bredare och djupare beslutsunderlag för projektering av tilbyggnad för bland annat psykiatrin på US. Dessutom tror vi att vården behöver tillföras mer resurser och vi vill be östgötarna i årets val om att bidra med mera skattemedel till häslo- och sjukvården.